Är din arbetsplats fylld av intriger? Blir det tyst inne i kafferummet när du kommer in eller får du inte ta del av viss information? Då kan du vara drabbad av andras avundsjuka. Rätt sorts avundsjuka kan sporra konkurrens medan fel sorts avundsjuka kan stå företag dyrt. Att män och kvinnor hanterar avundsjuka på olika sätt kan dessutom hindra utvecklingen mot ett mer jämställt samhälle, menar Marta Cullberg-Weston, psykolog och författare till boken Avund och konkurrens.

Vad är avundsjuka? Vad händer med oss när vi är avundsjuka?

– Det är en jämförelsesjuka och ett ha begär. Du vill ha någonting som någon annan har och tycker att du borde ha fått, svarar Marta. Avund är en mänsklig känsla och där har Bibeln gjort oss en otjänst genom att kalla det för en dödssynd.

Marta berättar om japanska forskare som har undersökt hur hjärnan reagerar vid avundsjuka och sett att hjärncentrum för smärta aktiveras. Det upplevs som ett stressande tillstånd med smärta. Men man det finns faktiskt olika varianter av avund.

Tre sorters avundsjuka

  • Den öppna och stimulerande avunden. När du tex utbrister: Vilken snygg tröja, som en komplimang och kanske stimuleras du att köpa en likadan, men du missunnar inte personen den där tröjan.
  • Den konkurrerande avunden är oftast inte lika öppen, men den behöver inte vara så destruktiv heller utan snarare tvärtom. Om man tänker den där personen har utbildat sig till detta och det skulle jag också vilja, kan man få en sporre att göra något eget.
  • Den missunnsamma avunden. Det diskreta hatet är däremot destruktivt.

För och nackdelar med avundsjuka

Den konkurrerande avunden kan vara en positiv drivkraft eftersom du kan inspireras till att utföra en positiv handling. Avunden fyller då en positiv funktion så länge du inte lever ut en missunnsamhet mot personen ifråga utan bara ser till att ordna för dig själv, menar Marta.
Ett konkurrerande klimat kan även fungera som en sporrande miljö att prestera bättre för vissa människotyper, tex säljare.

En finsk studie om konkurrens i arbetslivet uppvisade däremot att ett försökt med att sporra arbetstagare att prestera bättre med individuell lönesättning var rena drivhuset för avund, förklarar hon.

– Avunden kan dock användas positivt mellan grupper för att sporra och svetsa samman de konkurrerande grupperna. Men konkurrens inom gruppen blir i allmänhet inte bra.

Kvinnlig och manlig avundsjuka

Både män och kvinnor blir avundsjuka, men Marta har sett i sitt arbete att manlig avund karaktäriseras av en mer öppen konkurrens där männen hela tiden försöker bli bättre.

– De köper också bilar och klockor som visar status. Killars maktkamp accepteras men tjejer viskar hellre negativa saker bakom ryggen på andra, exemplifierar hon skillnaden i kvinnliga och manliga uttryck av avund.

Marta tror att en orsak är att killar förr i tiden tränade lagsporter där en viss hierarki var accepterad och att någon var chef. Man umgås också ofta i större grupper. Bland tjejer ska däremot alla vara på samma nivå och när man inte är det kan avundsjuka uppstå.

Har kvinnor och män då alltid uttryckt sin avundsjuka olika?

Marta hänvisar till en finlandssvensk forskare som har studerat utvecklingen av aggressiva uttryck och funnit att upp till två-tre års ålder är tjejer och killar lika aggressiva. Efter den åldern fortsätter killar att vara mer öppet aggressiva medan tjejer börjar bli mer dolt aggressiva, mer manipulerande.

– Orsaken är oklar men säkerligen beror det både på miljö och gener, säger Marta. Tjejer umgås mer i små grupper medan killar har större umgänge och större nätverk.

Avund på jobbet – Vad är det som utlöser avund på arbetsplatsen

Situationer som utlöser avund på arbetsplatsen kan vara individuell lönesättning, när en kollega blir befordrad, när en kollega syns i media, när chefen favoriserar en kollega, när en medarbetare får mer intressanta arbetsuppgifter, om en kollega har ett flexiblare jobb eller om en person har ett större kontor än dig själv. Det är några av de situationer som Marta menar att det gäller att vara extra uppmärksam på.

Marta berättar om ett exempel där en kvinna blev utfrusen av sin arbetsgrupp eftersom de var avundsjuka på att hon var duktig och syntes i pressen. Ett annat vanligt scenario är när en kollega avancerar i företaget och får en chefsroll. Då tappade hon kontakten med de som tidigare var hennes goda vänner och de stöttar inte sin förra kollega.

Hantera avundsjuka på jobbet

– För att hantera avundsjuka på jobbet krävs det att chefen sätter på sig avundsglasögonen och inser att detta finns, utbrister Marta.– Inse att om jag belönar någon så påverkar det de andra också, fortsätter hon. När en teammedlem befordras behöver chefen visa på allas chanser och stötta den som befordras för den kommer att utsättas för avundsjuka. Vidare är det viktigt att vara väldigt öppen kring kriterierna för belöning och avancemang. Skapa ett stödjande klimat och tillåt alla att växa.

Chefen behöver även tänka igenom alla konsekvenser och åtgärder innan han/hon prioriterar någon och ställa sig frågan vad sker med gruppen om jag gör det här.

– Chefen ska motverka och vägra att acceptera baktalande. Ta alltid in båda parter helt enkelt, avslutar hon sitt resonemang.

Hur du ska agera om du blir utsatt av andras avundsjuka?

– Skaffa dig krokodilhud och låt avunden skölja av dig. Låt den inte gå in. Avunden säger ingenting om dig utan säger bara någonting om de andras läge.

Ett annat sätt kan vara att föreställa dig att du tar på dig en skyddsdräkt innan du går in i kafferummet. Låt andras avund studsa mot den, beskriver Marta målande.

Men det är verkligen tungt att utsättas för avund i en arbetsgrupp och man kan behöva ta upp med sin chef vad som pågår om man blir utfryst, baktalad eller illa behandlad. Då kan det vara bra att man har dokumenterat vad som har skett, för det är inte alltid lätt att “ta på” vad som försiggår.

Men frigör dig från skammen och inse att det inte handlar om dig utan, om att det finns en svaghet hos andra.

Men om jag själv är avundsjuk? Vad ska jag då göra?

– Avdramatisera. Det händer alla att en fläkt av avund sveper förbi då, och det är inget att oroa sig för, råder Marta. Men när avunden biter sig fast och du blir fixerad behöver du ta tag i den.

Martas råd

  • Undersök. Vad är dina avundsknappar, dvs vad blir du avundsjuk på? Handlar det om pengar, status, prestationer, kreativitet eller utseende?
  • Ställ dig frågan vad du kan lära dig om det. Vad längtar du efter? Vad behöver du? Avund berättar något om din längtan och dina behov.
  • Hantera olikheter och utmana känslan av att vara förfördelad.
  • Jämför dig med din egen utveckling istället för med andras.
  • Öka din egen självrespekt genom att förverkliga dig själv. När du känner dig stolt över dig själv, behöver du inte vara avundsjuk. Självrespekt är det bästa skyddet.
  • Gå i terapi om ovanstående det inte hjälper.

Konsekvenser för företag, samhälle och jämställdhet

Avund kostar företag mycket eftersom personal mår dåligt och slutar, hävdar Marta. Hon fortsätter med att berätta om en studie som finlandssvenskan Susanna Lundell har gjort där hon påvisar att avund drabbar kreativiteten. Susanna Lundell skriver följande: “Kreativiteten i arbetslivet blir lidande när klimatet genomsyras av avund och rädsla. Det kan leda till ett likriktningstryck där ingen vill sticka ut och excellera.”

Är då kvinnlig avundsjuka en fara för jämställdheten?

– Jag har läst några studier från USA om hur illa unga kvinnor kan hanteras av sina “medsystrar”. Det är så sorgligt. Är det någonting som vi mer mogna kvinnor borde göra , är ju att stötta de som kommer in som nya, svarar Marta lite sorgset på frågan.

Hon sammanfattar resultaten i de amerikanska studierna med att säga att det verkligen är så att kvinnor kan vara sina egna värsta fiender.
– I de här fallen och det faktum att vi kvinnor inte lyfter fram varandra. Jag tycker nog att kvinnlig avund kan vara begränsande för jämställdheten i samhället. Män verkar bättre på att lyfta upp varandra men tjejer har mer dod forrm av konkurrens i arbetslivet och det är synd.

Avundsjuka är en naturlig del av livet

Avundsjuka är en känsla som är en bieffekt av vårt jämförande. I de flesta fall är avund inte farligt utan kan vara stimulerande men när avunden biter sig fast och missunnsamheten tar över blir avundsjukan ett hinder i för individen, för företag men även för ett jämställt och starkt samhälle. Vi behöver lyfta fram och inspireras av varandra istället för att trycka ned de som lyckas.

Om Marta Cullberg Weston

Marta Cullberg Weston är psykolog, psykoterapeut och författare till ett flertal uppmärksammade och uppskattade böcker, bl.a. Ditt inre centrum, Självkänsla på djupet, Från skam till självrespekt, Lär känna dig själv på djupet, Avund och konkurrens och Tröst och reparation.

Läs mer om Marta här.

Share:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *